lördag 28 februari 2015

När, om inte nu?




Efter en vecka tillbaka i verkligheten, vaknar jag upp på lördagen och är full av energi.

Vad, nu?

Arbetsveckan har varit full av skojiga ögonblick och lite lycka, när teori testas och visar sig fungera i praktiken. Jag har fått hjälp av duktig e-learningguru och fått låna både program och expertis, för att på rekordtid bygga en 50-minuterskurs för mina ungdomar. Tack!

Dådkraften och Farten är idag ingenting som behöver boostas, men vad skall man börja med?

Det som MÅSTE göras, eller det som VILL göras? De ligger i olika hörn och ropar eller viskar till mig med förföriska röster, de där projekten som är påbörjade, nästan avslutade eller som vill bli igångsatta NU. "Ta mej! Jag är spännande!" "Ta mej! Jag har väntat så länge..." "Ta mej!" "Nej, Mej!"

Jag tror att mitt första måste bli att rensa min telefon. En liten rund prick indikerar att minnet är fullt, och det går knappt att skicka och ta emot mess längre. Fyra års selfies skall flyttas över till en mapp, och jag har ett halvt bokmanus i telefonen, dumt nog. Men min medförfattare och jag har samarbetat via mess, så alla vändningar är sparade där. OCH nu har hennes telefon kraschat, så jag har allt viktigt i min snart proppfulla telefon.

Var på Net on Net med barnen, för att köpa nytt tangentbord, och kom hem med en ny mikrovågsugn (Ja just det - mormor körde ju bestick i mikron sist, tills det började lukta brända komponenter. Lika bra att köpa en ny.) och surfplatta till Yngste: "Men mamma, du får pengar när vi kommer hem!" De hade Mozartkulor, som jag var tvungen att köpa, som kompensation för de Mozartkugeln det hade varit too obvious och tacky att inmundiga under min Österrikiska vecka, och så lastade vi på en massa kontorsmaterial också.

De har en smart försäljningsstrategi på Net on Net. Här och var finns det högar med fyndvaror till nedsatt pris. Det kan vara returnerade datorer, högtalare, hemmabiosystem, kameror etc. Klart man kollar! Det står också varför varan är nedsatt. Det kan vara en repa nånstans, eller att man måste komplettera med ett nätaggregat... Nu kommer tricket: När man kollar grejerna, börjar man först öppna en liten möjlighet i hjärnan. Är det ett FYND, kanske man skulle... Vi hittade en 70-tumsskärm i fyndhögen. 70 tum! Det är ju helt galet och överdrivet, men... Genast började vi fundera på om vi inte skulle ta ner en hel bokhyllevägg och möblera om för att få en biosalong i biblioteksrummet. Jag menar, vi hade ju aldrig börjat tänka så om vi inte lockats av Fyndstapeln och sett bautaskärmen. Så kollade vi priset. Jaa... den var nedsatt från 20 000 till 19 500.

Då börjar man ju tänka, att om man ändå lägger ut 19 500, kan man ju lika gärna lägga ut 500 spänn till för att få en skärm utan skönhetsfel och i en oöppnad kartong. Varför var den reade skärmen returnerad, förresten? Det kanske blir en massa krångel och dolda fel med den där skärmen. Näe, det kan vara värt 500 spänn att slippa det där krånglet... Och så går man och klämmer på motsvarade fullpriskartong och har i tanken redan köpt den och inrett biorummet komplett med det där Hemmabiosystemet de rekommenderar där borta i hörnet.

Alltså - de där fyndhögarna är egentligen Teleporters till en värld där man tycker det är RIMLIGT att köpa prylar man inte haft en tanke på att köpa innan. Dessutom köper man prylarna till fullpris, eftersom fyndvarorna är så larvigt lite prissänkta.

Våra exalterade planer kring biokvällar i saccosäckar ("Vi kan ha skitmånga saccosäckar så alla som kommer hem till oss får varsin!") började skavas lite i kanterna när vi körde in bilen i garaget. Redan nu står det massor av kassar med böcker där, sedan vi ställde in pianot i en sektion hyllor.

"Men var skall vi göra av alla böcker, då?"

Flytta böcker är det jobbigaste som finns.

Vår TV duger nog ett tag till.

Jag har annat att pyssla med.

Rensa telefonen till exempel.


Jo, så är det.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar