Klädkod

Jag som passar in i alla sammanhang... Vaddå skjortan?
 

Ah.

Det roliga med att vara frilansande pratperson, är alla olika sammanhang man förväntas smälta in i.

Nu har jag tagit 80 stycken 18-åringar under mina vingars skugga för att föra in dem i Vetenskapens Värld. Jag skall träffa dem fortlöpande under våren och låta dem bekanta sig med evidens, stringens och strikt vetenskapliga arbetsmetoder. Källkoll och källkritik. Vetenskap och Pseudovetenskap.
Det hela skall utmynna i ett examensarbete.

Jag gillar att Gymnasiet väljer att lägga in en sådan kurs för de ungdomar som skall ut i samhället och fungera! Fast... borde inte alla 18-åringar få en sådan grundkurs i hur saker fungerar? TV-program som "Det Okända" och tidningar som "Nära" skulle dö sotdöden om alla insåg att det var skit och humbug. Nu ökar istället intresset för Det Okända, och allt "man inte vet så mycket om, än" förklaras med KVANTFYSIK. Hallå? Hallå? Man lånar alltså terminologi från ett etablerat forskningsfält för att legitimera och jämställa Irr- med Forskning.

I detta sammanhang vandrar jag i korridorer tillsammans med män i rutiga skjortor och jeans. Vissa är långbyxvägrare och har håriga ben som sticker ut ur shorts. Någon har träskor.



Nästa dag är jag på Nya Företaget, där Vuxna Män Med Nakna Underben skulle ha burits ut av en tre meter lång ordningsman. (De bara MÅSTE ha en sådan i ett skåp!) Ordningsmannen skulle, med yttersta spetsarna av tumme och pekfinger, ha fattat tag bak i kragen på den nakenbenade och med ett äcklat uttryck i ansiktet släppt ner denne i en snödriva på parkeringsplatsen, utom synhåll från huvudingången.

Eftersom jag nu inte har ett obegränsat antal kläder att alternera med på Nya Företaget, är det skönt att sticka emellan med Andra Kläder när jag skall vara Vetenskapskvinnan. Igår var det extra skönt med mjuktröjan och bekvämbenen, eftersom jag i förrgår var så pass brydd, att jag plockade fram Kritstrecksdräkten!
Jag kom i byxorna, men kavajen gick fortfarande inte att knäppa. Vitskjorta och blänkande joddisar fullbordade utstyrseln. Kände mig utklädd, men väl där var det ingen som höjde på ögonbrynen. En vanlig dag på jobbet. Dessutom registrerade jag flera med samma klädmix.

Hmm...det här gick ju bra...

 

 

 

Men... hemma är bäst.