Livet i Byn, del 4, eller Hasse Harjus Historier

Exempel på saker jag inte har nytta av att veta, inte har intresse av att veta, och som inte hjälper mig det minsta i mitt liv, men som jag ändå fått intryckt i min hjärna.

Jag räknar dessutom med att dessa poänglösa historier framstår som lika ointressanta som de är, speciellt om man inte känner de inblandade personerna.

Hasse Harju

Vad Far gör är alltid det rätta. Så brukade han säga, Runar. De flesta trodde han menade Den Himmelske Fadern, och tänkte att han, Runar, var en principfast och rättskaffens man.

Nog var det så, att Runar utan undantag följde sin Faders råd, men det var hans egen farsa han tänkte på varje gång: Gubben Rantakyrö, han som hade Rantakyrös Beg. Bil i Haparanda. Farsan hanses, hade alltid ett gott råd till hands i alla situationer och Runar såg och lärde. Redan som konfirmand visste han hur man varvar kilometerräknaren med en borrmaskin, så den skulle visa rätt innan försäljning, eller hur man sprutar in fogskum i genomrostade balkar så det skulle låta prima, när Bilprovningen knacka´.

Gamle Gubben Rantakyrö hade flera levnadsråd till sonen sin: Ha utan undantag Dyrare Kläder än den du träffar – då ser de hur framgångsrik du är! Blondera håret, använd Brun Utan Sol och le hela tiden – då verkar du på G! Om du inte har ett öre, lev som om du var miljonär – då litar de på att du kan hantera pengar!

Pengar ja. Runars farsa hade en annan visdom som han präntade in i Runar varje morgon och varje kväll, från det han föddes till det att farsan pekade på Holmas Snyggetös för att Runar skulle åka hit och fria: ”Inget är förbjudet när det handlar om Pengar!”

Så kom han hit, då, Runar. Raka vägen från Haparanda. Han smörade och log, vettu, och tog med Carola Holma på bilträffar och hon fick träffa Merca-Ulf, han som lär ut alla tjuvknep i bilbranschen, och Jokso, som såg till att pengar från under bordet kom in i bokföringen. Fast han är död nu. Ni vet, han var inte så populär i alla kretsar. De säger att det var ett vådaskott när han skulle smörja in pipan, men jag vet inte, jag.

Hon hade väl inte huvud att stå emot, och hennes egen farsa verkade imponerad av grabben. Han fixade skrapet i växellådan åt han, så han var nöjd. Sedan, när lådan kajka´ på riktigt sade de på verkstan att någon hällt sågspån i oljan och frågade om han köpt bilen begagnad i Haparanda. Men int´ fatta han att nåt var galet. Carolas huvud hade inte fallit långt från farsans, om man säger så.

Å när de gifte sig och flytta in i Seväs gamla kåk gjorde han sig direkt omöjlig på Byn. Jaktlaget blev ju som tokig när han satt och sköt av deras tilldelning från fönstret, hemma. Å då skall man veta att det krävs att man varit bofast i minst två generationer för att ens bli påtänkt som drevkarl. Det var ju som stöld! När Carola inte längre ville försörja Runar, å kasta ut han, försökte han ändå verka som om han levde på stor fot.

Ingen i byn var så dum så de betalade Runar 10% av sin lön varje månad, för att han skulle hjälpa dem OM de skulle sälja eller köpa bil nångång…. Bortkastade pengar… Men han lyckades få alla att tro att ANDRA gått med på den dealen. Folk man kände till. Folk man litade på. Folk från Storstan, inte bara från Luleå, utan från Stockholm och Göteborg också. Han kallade sig själv för Drömmarnas Runar och sade att han kunde laga trasiga fläktremmar bara genom att lägga handen på motorhuven.

Fast då vare Nisse på Konsum som ringde å kolla, å storstadsborna Runar talat om, visste inte vem Runar från Haparanda var.

Han har ju vart överallt och knackat på – säg ett fruntimmer  - gift eller ogift - och jag skall säga dig hur det gick med den uppvaktningen. Efter Holmas tös, var han som ett plåster på allt som rörde sig, och han gav sig inte. Alltid var det någon som ville följa med hem. Vissa säger ju att Isotalos grabb är buksvåger med han, Runar…

Snacka sig in och sätta på är en sak, men när det gäller giftermål är det ren bissniss som gäller. Då skall man ta nån brud som är rik, men som har avlidna föräldrar så ingen kan sätta stopp. Då kan man stämma exfrun för att få mer pengar. Eller som Runars Farsa brukar säga: ”Ta alltid kopia på nycklarna till de bilar du säljer! De kan vara bra att ha!”

Man kan också leva som en miljonär tills fruns pengar tar slut och huset är överbelånat. Sedan lämnar man frun med skulderna, bara hon har lånat i sitt namn. Runars Farsas ord igen: ”När kunden provkört och lagt handpenning, äre bara att flytta över de sämsta bildelar man har till bilen! Man blir av med skiten och får betalt för det!”

Och för den som undrar hur det kommer att sluta för Runar, säger jag bara: Vänta och se tills han slipper fotbojan. Det finns många dårar kvar att lura pengar av, men inte här i Byn, i alla fall.

 

Nä, fy Satan - Tur att man inte gått på nå´ jävla mirakelsnack, ändå!