Den skånska humlan

 

 

Såhär efter Vårfrudagen och Vårsolståndet och inför våren och påsken, kom jag att tänka på Beppe Wolgers.

För många är han enbart skäggisen i knasluvan i en säng full med dockor.

Men han var ju så mycket mera: Poet, författare, revyförfattare, sångtextförfattare och krönikeskrivare. Kreativ medarbetare, filmskapare…

Framförallt genomsyras hans texter och funderingar av omtanken om jorden, ekosystemen, det ursprungliga. ”Jag ser en get i…. Serengeti…”

Och så detta med att se det stora i det lilla: Klappa en humla på ryggen.

Han fick mycket kritik för det där med humlorna. Så pass att han själv skrev en riktigt elak text till sig själv, som Lars Ekborg sedan fick framföra på scenen, som om det kom spontant från Lars. Publiken drog efter andan! Elakt och roligt!

 

Nu är Beppe död, men humlorna är kvar. En liten stund till.

Jordhumlor, Lundhumlor, Stenhumlor och Åkerhumlor…. Men var är Klöverhumlorna nu då? Varför syns de inte till? Fler än jag borde bli oroliga nu.  Dels gillar inte bönderna rödklöver, så de har besprutats kraftigt. Dessutom ser man till att skörda rödklövern innan blomning. Detta under flera år, har dragit undan all möjlighet för Klöverhumlorna som art, att överleva på lång sikt. Och klöverhumlorna är bara en av många arter som står på tur för utrotning, om vi fortsätter tro att vi vet bättre än naturen själv.

Åkerogräs och växter som förut fanns vid vägkanter och mellan åkrar, var som små oaser för humlorna, då jordbruket blev mer kemiintensivt och monokulturellt.  Nu försvinner även dessa oaser, till förmån för ”nyttoväxter”, utrotning av ogräs som kontaminerar åkrarna i närområdet  och lättskötta vägrenar utan växtlighet alls.

Paradoxalt nog, kommer denna rationella praktik att leda till att frukt-,  bär- , och rapsoljeodlare kommer att märka att vinsterna minskar ner till noll, när själva maskineriet i deras verksamhet slutat att fungera. Utan pollinerare – ingen avkastning!

Men inte bara odlare blir fattigare. Alla blir fattiga när de sista fruktträden blir gamla och dör. Inga nya frön kan växa upp till träd. Okej, havre, vete, råg och korn är ju såna, luftlandsättningspollenväxter, så de får vi ha kvar. Och de flesta träd, de utan frukt. Men en stor del av våra vilda växter är faktiskt beroende av pollinerande djur för att överleva på sikt.

Ett utarmat landskap med ett förändrat djurliv kommer att gynna helt andra växter och djur. Landskapet förändras. Det kan bli spännande, men det mest troliga är, att det där med svensk frukt och fågelsång kan bli rätt trixigt att få ta del av.

I sommar skall jag klappa varje humla jag kommer åt, som tack för att den jobbar så hårt. Och så skall jag så ofta jag kommer åt, att slå ett slag för biologisk mångfald i alla forum som vill höra min röst.

Istället för att lägga en blomma på Beppes grav, som en hedersbetygelse.



Uppdatering: http://www.hd.se/nyheter/sverige/2015/06/17/rodklover-ger-fler-humlor/