Ich hab´ ein Duplikat!

Vi tänker oss att...
Ny forskning visar på möjligheten att uppväcka människor från de döda, oavsett hur många år som gått. Vi talar inte om kloning, här, där uppväxten givetvis inverkar på den person som till slut formats. Skulle man t e x klona Hitler och låta honom växa upp i en kärleksfull familj, skulle vi kanske få en mjukisgubbe med intresse för biodling.

Nej! Detta nya kommer att skapa SAMMA person, intakt med minnen, personlighet och preferenser!
Är det inte fantastiskt?

Detta ger förstås upphov till en rad etiska och filosofiska frågor, likaväl som denna möjlighets påverkan på samhället och på vår människosyn. Skall vi satsa på att tillverka arméer av folk som redan är utbildade och briljanta, istället för att kostsamt utbilda... oförutsägbara barn?

Alla länder återuppväcker sina Nobelpristagare, filmskapare, författare, tonsättare, idrottsmän etc. för att hamna i topp! Men är det Rätt?

Världens alla etiska råd sammanträder. Möten i FN. Kyrkans män uttalar sig. Saker ställs på sin spets.

Men SVENSKARNA reagerar alla på samma sätt: "Äntligen kan vi få tillbaka Kent Finell i Svensktoppen!"

 

 

 

 

Det är just nu Svenskens hetaste och ärligaste önskan: Allt skall vara precis som det alltid har varit!

Såhäräre: Slumpvis utvalda människor får ett brev i brevlådan där det frågas om de under fem veckor vill ingå i Svensktoppsjuryn och lyssna och rösta på listlåtar och utmanare. Det är alltså inte samma konservativa pössvenskar som år ut och år in röstar på samma låtar. Nej.

I söndags  var radiolan i köket på och jag fick höra hur det stod till med den där listan. Jag gissar att det var nån gång i julas jag hörde det sist och det verkade vara SAMMA lista som då. Mando Diao och Magnus Uggla i topp. Så segt! Tycker verkligen alla Svenskar att Strövtåg i Landsbygden och Jag och Min far är bäst? Kan vi då inte bara vara överens om det och lyfta ur de låtarna ur listan, så det kan bli lite dynamik?

Är svensken idag så till den grad trygghetssökande och intensivt längtande tillbaka till enkelhet och förutsägbarhet? Och kan de inte få Folkhemmet, kan de alltid ha Svensktoppens oföränderlighet som snuttefilt?

Av 10 låtar är 4 covers. Gammalt välkänt att tugga om som ett gammalt tuggummi.

Av 10 låtar handlar 3 om pappor, 1 om bröder och 1 om Familjen. 1 sjungs av dottern till Pappan som skrivit låten. Det är över hälften av låtarna, det. Familjen, den trygga.

Av 10 låtar har 2 legat på listan i över två år. Samma.

Man blir ju skrämd.




(Och det är ett jobbigt maner att sjunga BLÅA. Färgen heter BLÅ.)

Uppdatering, 11 maj 2015: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2023&artikel=6160215

(Aviciis låt Hey BROTHER har nu legat ETT ÅR på listan. Det blir ju bara värre...)

I´m gonna knock on Your door, ring on Your bell...

Jag och Sibelius är inte bästa vänner.

I omgångar har jag verkligen försökt lyssna in mig och sökt olika ingångar, men nej. Det vill sig inte.
Jag kan inte dela Esa Pekkas stora förundran och fascination. Finlandia talar inte till mig. Jag kommer inte in i hans värld. Han släpper inte in mig!

Först på 80-talet, sedan någon gång 97, sedan under min Finska jobbperiod, då jag firade Nationaldag och lilljul och påsk på finskt vis, OCH satt med på högtider där Sibelius var det självklara valet.

Näe. Jag bjuder till, men... jag hör musiken, men den öppnar sig inte, den ger inget mer. Var är Nyckeln?

Dagens Korta

 

Fortfarande Favorit!

 

Enormt skojiga uppdrag får arbetsdagarna att bli långa under en period framöver. Har fyra parallella, nu, men ett är kort och ett har en diffus bortre parentes någon gång i slutet av 2015, så i praktiken är det mest intensivt just nu, i uppstartsfaserna på de båda extrema.

Ikväll är det Mello! Fågel Fenix är ingenting mot den där gamla uträknade elefanten som reser sig gång på gång, trots att den dödförklarats av all expertis, inkluderat mig själv. Klart man måste se alla snygga nummer i alla fall. Och… några låtar är helt okej, nästan bra. Och fastän man kanske spydde av den lilla tunna mintkakan, var det ett bra kalas, all in all.

Marsutmaningen ger mig powerwalks och träning varje dag, plus sund kost och lätt eufori. Har dock inte vägt mig än. Skall bli utvägning i slutet av månaden för att se om det blivit någon skillnad.

Mitt nya knark heter Tiles of the Simpsons och finns på spelsajten y8.

Tonårsuppror och växtvärk är ljuvliga saker att få ha i sin närhet. Liv! Utveckling! Filosofi! (Och en hel del skrik och bråk och konflikter mellan barnaåldrarna och medling och varm choklad efteråt…) Nattliga samtal när alla andra sover, om livet och identitet och oro och perspektiv, får mig att minnas hur det var. ”Mamma? Sover du?” ”Nää.”  Tass, tass, tass, eller Dunk, dunk, dunk, beroende på barnafötternas storlek.

Veckans Lycka: Det har kommit en ny bok av Kate Atkinson!

Det är blå, molnfri himmel och vårsol ute och i trädgården kommer det upp en massa små olikfärgade blommor. Gula, vita och lila små. En vän som är trädgårdsarkitekt, såg dem en gång, men sade ingenting, fast jag vet att hon tyckte de var småborgerliga och vanilj. Ofarliga och outmanande och inte ens ironiska. Det var hon som för några år sedan hade med sig flera säckar med lökar, som vi gemensamt och genomtänkt och med rätt stort besvär, stoppade ner i jorden. Nu har jag ett hav av röda och svarta tulpaner att vänta i ett hörn, och en skog av påskliljor i ett annat. Men… de små olikfärgade är FÖRST.

Veckans Bilmusik: VEM har bytt ut Världens Bästa Johansson-CD:n mot Alan Parsons Project? Sjuttiotalssymfoniprettorock i min bil???? Konfronterade barnens far, som var så trött på ”dina gitarrgubbar”, att han som överslagshandling greppade den första CD:n i hyllan han inte visste vad det var, för att få ”nåt helt annat”. Mmm. Alan Parsons står ju på ”A”. Denna vecka har jag kört en hel del mil på motorväg och sjungit med i låååånga fraser och hållit ut på samma ton under en hel omkörning.

 

Skeppshult har i år kompletterat sin finaste cykel med tillvalet TURKOSA fälgar! Habegär. Monark och Crescent har i år beslutat att inte ge ut någon cykelkatalog! Skandal. Det är ju vårtradition att gå in på cykelaffären, andas in lukten av cykeldäck och nytt, och hämta årets kataloger. Man måste ju se om det kommit något som man gillar extra mycket. Skeppshult har nu också en serie cyklar med retrofärger och retrotext på, som är så på pricken! Bäst är färgen som finns på gamla geodetutrustningar och liknande: grågrön finkornig Hammarlack. 

Idag är det ledig dag, har jag bestämt.

 

Ingen tid till annat just nu

Den fjärde väggen

"Ja, stor är den. Men DÖD. Och den måste vara fejk..."

Man går på bio.

I ca 120 minuter går man med på att tro på den verklighet filmen redovisar just nu är den verklighet som gäller. Ser man Börje Ahlstedt som Rövarhövdingen Mattis, tror man inte på fullaste allvar att Vänsterpolitikern Hanna Zetterberg är Börjes och Lena Nymans barn, och att de strax efter samlaget vid slottet i "Nyfiken Gul", flyttade från Stockholm till en grotta i Dalsland för att ge sin dotter en frihetlig (och något utdragen) uppväxt.

Nej, man går med på filmens premisser så länge filmen pågår. Annars blir det helt orimligt.

Men INOM filmens universum måste historien och premisserna hålla ihop. Det måste finnas en trovärdig logik. Vi VILL låta oss dras in i en annan värld, med andra premisser, MEN vi går inte på vad som helst. Faller logiken ser vi kulisserna. Allt blir skräp och skit.

Visst VET man att Melodifestivalen är ett sätt att lansera nya artister, relansera gamla artister och ett sätt att placera dem på försäljnings- och spellistor. Visst. Visst VET man att Christer Björkman har mera makt än han vill låtsas om, och att de flesta låtarna är "beställda" av de mest kända låtskrivarna. OK. Christer Björkman har också känsla och kunskap för att göra RIKTIGT bra underhållning med klass och underhållningsvärde. Det fungerar!
Så man går med på att under melodifestivalen låta sig förtjusas, förfasas, roas och dras med i tyckarkluster för och emot klänningar och brandstaklappar. Det är ju detta underbara som är Mello!

Men snälla, snälla, snälla  - sluta slå sönder vår illusion av att det inte BARA är en show och ett geschäft. Vi vill så gärna fortsätta tro att det finns en tävling och ett regelverk som följs. Att vi tittare kan påverka med våra telefonröster och att det är en riktig diskussion om "Vann rätt Låt?" som redovisas i kvällstidningarna dagen efter. "Svenska folkets röster..."

Detta med hjärteappen har tre nivåer av orimlighet, som man bara inte kan köpa. Jag kan inte behålla illusionen längre! Jag går inte på vad som helst!

1) I första deltävlingen fungerade inte appen förrän det första bidraget var färdigsjunget, om man inte laddat hem den innan programmet. Många kunde inte rösta på bidraget, eftersom man efter låtens slut, inte kunde "hjärta" låten mera. Det överlägset bästa bidraget i deltävlingen, eller om man vill vara objektiv, det första bidraget i deltävlingen HADE INTE samma chans som de andra.
Trots detta uppenbara, hävdar man att det inte spelade någon roll för resultatet. Men man redovisar inte rösterna och förtiger att apprösterna var betydligt, betydligt flera än telefonrösterna, och har större genomslag.

2) Man kan bara rösta på låtarna så länge de spelas. Eeeeeh? Hur skall jag kunna avgöra vilken låt som är bäst, om jag inte får höra alla låtar innan jag röstar? Och om man skall göra som de säger; "Rösta med hjärtat", måste man sitta och korrigera antalet hjärtan under tävlingens gång. Om hon fick fyra, måste han åtminstone få åtta... Och till sista låten är ens hjärtan SLUT (Man får ett maxantal att fördela per deltävling.)

3) Det är så tydligt att detta med hjärterösterna bara är ett sätt att göra det svårkontrollerat och godtyckligt, så att festivalledningen kan gå in och gripa in när dramaturgin så kräver. Målet är inte längre att genomföra en tävling. Målet är att göra en bra show, som SER UT som en tävling. Det är helt okej, men snälla, be oss inte att gå på så taffliga trix med oputsade speglar. Man går inte på vad som helst, och tappar intresset när det blir för uppenbart. Man LURAR oss att donera pengar till produktionen (ja, en del går till behjärtansvärda ändamål) under förespeglingen att vi kan påverka. Nej. Det kan vi inte. Vi skänker pengar medan Christer Björkman gör som han vill.
I och för sig, kanske det varit så förut, mer eller mindre, men det gick att låtsas. Nu går det inte längre!

Och detta med Molly och Polly och Volley... En akt som Christer Björkman dissade, men sedan gav nån Nisse i uppdrag att skapa en kopia av.

Och detta med Kvinnaböskes låt, som redan var en hit i Japan.

Nu kan man ju inte ens låtsas att REGEL-verket är något som följs. Nu VET man ju att allt är helt godtyckligt.

Illusionen är sönderslagen. Melodifestivalsuniversats egenlogik är självförstörande. Premisserna håller inte längre. FAN, FAN, FAN - det skulle varit ytterligare en månad av tramsig upptagenhet vid kläder, röster, rivalitet, stjärnskott och silverrävar. Lusläsning av festivalbloggar och kvällstidningsbevakningar...

Det enda jag känner är tomhet och totalt ointresse.

Inte för att jag inte tror på att Börje Ahlstedt verkligen ÄR Mattis, utan för att Mattis plötsligt går utanför rollen och SJÄLV HÄVDAR att han är Barbapappa - i Ronjafilmen! Och tycker att jag skall fortsätta tro på Ronjaillusionen i Skogen.

Nu är det inget roligt längre.

En klen tröst

Marsutmaningen fortsätter!

Under 2014 var det inget kul att klä sig, så man fick ta till annat för att förgylla vardagen:



 

 

 

Marsutmaningen!

Nä nu!

Jul, helger, lov och födelsedagar innebär en massa tuggande på mjöl- och sockerprodukter.
Kombinera med stillasittande och kvinnan utan muskelmassa (= förbränning) sväller direkt upp till groteska proportioner.

I morse vägde jag 38% mera än min normalvikt. 38%!

För en som väger 55 kg normalt, motsvarar det ett påslag med 21,2 kg!  76,2 kg, totalt.

Om din normalvikt är 80 kilo skulle det innebära att du plötsligt väger 110,4 kg.

Det är illa.

Men jag hoppas på ett annat resultat på vågen efter denna månad, eftersom jag sakta, sakta bygger nya muskler under fettet med hjälp av daglig exercis. Och eftersom jag redan käkat upp alla Mozartkulor, kan jag deklarera stopp för allt socker ett tag framöver.