I serien långsökta samband, har vi nu kommit fram till den dagen (14 December) då man kan gå runt och småmysa över någon slags ödets humor.
Såhär...
Just detta datum, år 1900, presenterade Max Planck sin teori, att Energi bara kan sändas ut i multiplar av en enhet, bestämd av aktuell frekvens. Och som multipel används då Plancks konstant. Man anser alltså att just detta datum, 14 december, är födelsedatumet för den "nya" Fysiken; hela den gren som idag kallas Kvantfysik.
Den "nya" fysiken, till skillnad från den "gamla", handlar om fysik på mikronivå och är inte lika tydlig och lätt att räkna på som t e x parabelrörelser och kaffe som kallnar. Nej, den bygger mera på sannolikheter.
På 1890-talet, efterträdde Max P. gubben Kirchhoff (han med Kirchhoffs lag!) som professor vid Berlins Universität, och när han slutade där, 1926, kom Schrödinger in och ersatte honom. Inte för att Max var en föredetting, (utan för att han hade en braaaa daaag...), utan för att både Max och Schrödinger behövde nya utmaningar.
Utvikning, som inte har med detta inlägg att göra, men som kan vara fint att veta: Max Planck dog 1947, 89 år gammal. Han var superaktiv som fysiker långt upp i åren. Han tyckte det var idiotiskt att sparka de allra skickligaste fysikerna från Universiteten, enbart p g a att de var judar, och fick problem med Nazistregimen i Tyskland. En annan sak han störde sig på var att trots att Einsteins läror visat sig hålla, och att Einstein fått Nobelpriset 1921, blev Max P. tillsagd att inte undervisa om dem, enbart för att Einstein var Jude. Hallå! Fysik är Fysik! Det blir väl inte mindre sant om det är en Jude som hittat sambanden? Maxan kanske var ointresserad av politik, men att börja peta i verkligheten för att den inte "passar", var inget han kunde ställa upp på. Han fortsatte i smyg att hålla kontakt med sina kollegor, även fast han inte fick. En av Max Plancks söner avrättades eftersom han var inblandad i en mordkomplott riktad mot Hitler.
Meniallafall (som Hasse Alfredson skulle säga), Schrödinger var den som i denna "nya" Fysik, utvecklade en differentialekvation som i sig själv ser solid ut, men vars lösning används för att i sin tur räkna ut sannolikheten för tillstånd på mikronivå. Den ger alltså inte ett rakt svar som i klassisk fysik, där man matar in de parametrar man har, och får ett klart svar. Det finns alltid en osäkerhet, men man kan uttala sig om sannolikheten för tillståndet. Ekvationen fick namnet Schrödingers ekvation, som ju ofta illustreras med en katt i en låda. Innan man kollar efter kan katten vara både levande och död. Man vet inte säkert.
Och det är nu det blir sådär mini-skoj.
För jag tror verkligen inte att det var uttänkt, utan bara att det slumpade sig så (vad är sannolikheten?), att just denna dag, den 14 december 1969, sändes Monty Pythonsketchen "Dead Parrot" för allra första gången.
Och i den snackas det fram och tillbaka om den där stackars papegojan verkligen är död. Eller ej.
Katt och Papegoja. Död eller Ej. 14 December. Alla djur borde få någon slags existentiell kris det datumet, eller varför inte vi alla? Vi är väl alla däggdjur? Vad säger Haaaaaj-Pojken?
