söndag 6 december 2015

Tut i luren!



Mikas Julkalender
Lucka 5!
 
 
 

 
 
-Adventstid kom till mitt ensamma hus.

-Adventstid, kom till mitt ensamma hus!

Berättar man om hur det var när Adventstiden kom, eller uppmanar man Adventstiden att komma?

-Adventstid! Komsi komsi!

-Adventstiden kom till sist.

Hur som helst är det Carl-Bertil Agnestig som skrivit låten. Han har lyckats skriva en jullåt som återkommer år efter år efter år. Stim, tänker jag. Sandaler av plast och Mer Jul.

Men varken Thomas Ledin eller Adolphson och Falk har nått upp i Agnestigs nivå av sublimal påverkan. Det är dessutom troligt att Agnestig ligger bakom de tre herrarnas musik i någon mån. För det finns inte en enda instrumentspelande människa i Sverige som INTE spelat någon låt av herr Agnestig. Under hela efterkrigstiden och fram till tidigt 2000-tal, existerade ENDAST nybörjarspelböcker av C-B Agnestig, i ALLA INSTRUMENT! Och böckerna var PROPPADE med herr Agnestigs egenkomponerade melodisnuttar och rytmer. Säkert väldigt pedagogiskt och introducerande en ton i taget (lyckan när man äntligen fick spela låtar med tre toner!) men nu i efterhand förstår man att man liksom skolades in i en speciell sorts musikalisk dialekt. Även FORTSÄTTNINGSBÖCKERNA var UTESLUTANDE ihopknåpade av AGNESTIG.

Spela mig ett stycke jag aldrig hört förut, och jag skall säga dig om det är Carl-Bertil Agnestig som skrivit den! Men känner hans manér som sin egen handske och bättre ändå.

Det Svenska musikundret har självklart Kommunala Musikskolan att tacka för mycket. Grunden. Men originaliteten och spretigheten springer direkt ur föräldraupproret mot den tillrättalagde  C-durfarbrorn i brun kostym. Utan präktig förälder – inget tonårsuppror!

Dessutom kommer han aldrig att dö.

I år är han över 90, men sitter stadigt i sin länsstol och skrockar åt Stimpengarna som kommer att rulla in strax efter årsskiftet.
-As every year, James.
 
 

lördag 5 december 2015

..sa Ann-Katrin Rosenblad.



Mikas Julkalender
Lucka 4
 

 
 
 

Den är där, varje dag och natt
så man bryr sig inte nämnvärt
men just idag är den extra långt borta
och bör därför uppmärksammas extra mycket.
Man kan viska:
”Se, där smyger den iväg!”
Och hade gravitationen stängts av
just i apogeum
hade den snabbt lämnat oss
utan tidvatten.
Så skänk den en tanke idag, fem i fyra på eftermiddagen
när den är som allra längst ifrån oss
på sin bana runt jorden.
 
 

fredag 4 december 2015

Inte nära till hands...



Mikas Julkalender
 
Lucka 3!


Det skulle kunna vara så att din granne är en avbild av Sten Sture den äldre, in i minsta detalj.
Visst?
Men eftersom det inte finns några bevarade bilder av SS d. ä. och din granne inte är det minsta känd utanför sin närmsta krets, inkl. arbetskamraterna, kommer detta faktum aldrig att uppmärksammas.

Din granne kommer att dö som en avbild av der alte Reichsverweser, utan att han själv eller någon annan vetat om detta märkliga.

Sånt kan hända.

Det ligger inte heller nära till hands att jämföra dessa två män, men när man en gång hajat till när man ser "Sherlock", blir det nästan löjligt tydligt och svårt att släppa. Ungefär som med Orup och Palme.

 
 
 
  
 
 

torsdag 3 december 2015

Årets julklapp




Mikas Julkalender
Lucka 2
 
 




Årets julklapp är inte alls robotdammsugaren!

Den sak som toppar just nu är istället YXAN!

Det smög igång i Augusti, med en galen kvinna som jagade en fyllelullig man. Iförd endast trosor och linne och en YXA innanför trosorna skulle hon stycka den etanolmarinerade mannen.

Ju längre in i hösten vi kom – desto intensivare och tätare blev YX-incidenterna.

Oktober: En YXMAN rånade folk på pengar vid en bankomat i Borås.

I November brakade det loss ordentligt: Grannbråk i Borlänge (YXA i huvud), Inbrott i Uppsala (YXAN både inbrottsverktyg och vapen) och så höjdpunkten; icing on the cake, pricken över i, trendens etableringsbekräftelse: Hipsterstandupparen och kulturmannen K Svensson sträcker upp pekfingret i luften, känner vartåt det blåser och som den känslige referensdroppare han är, prickar han in exakt vilket vapen han skall använda för att förnedra Åsa Linderborg där det känns.

”Jag skall skjuta dig!” För lamt och opreciserat…

”Dra dit pepparn växer!” Men var växer pepparn? Och… dra? Hur?

”Jag hoppas du dör!” Ha! Förhoppningar har aldrig hjälpt någon och dö kan man göra på många sätt.

Kringlan Svensson kan bättre än så: "Jag ska liksom dra en YXA i fittan på Åsa Linderborg!"

Jepp. Där satt den. Så skall en slipsten dras. Och gör man det i direktsändning hör alla hur briljant och trendkänslig man är. Även Åsa Linderborg. Löneförhöjning?

Nu idag jagas ytterligare en YXMAN i Skellefteå.

YXAN är verkligen het.

När gav Du in fru en YXA senast?

 

 






onsdag 2 december 2015

Klimatmöte i Paris




Mikas Julkalender
Lucka 1



 
Om allt i Paris går snett
Är det ändå inget kul att få rätt.

De som stretar emot
Kan väl få ett eget klot
att göra sådär obehagligt hett.

 

De som på olja och kol sig föda
Och på tvivel och split lägger möda

När man skall säga: ”Ha!
Vad var det jag sa!”

är de nedgrävda, borta och döda.



lördag 28 november 2015

Doctor Who och jag


Bertil Enstöring hade en helt egen planet.

 
Forskare har upptäckt en jordliknande planet på lagom avstånd från sin sol.

Jag blir genast trött och tänker på allt man nu måste sätta sig in i: Alla nya länder, alla nya konflikter, alla nya religioner, alla nya politiska och religiösa ledare, all historia, all musik, all flora och fauna, alla nya styrelseskick, alla nya trender och säkert en massa irrationella tabun i allt detta också.

De har säkert fem olika kön och väldigt strikta regler för vem som får göra vad med vem och i vilka konstellationer. De stympas på olika sätt, beroende på vilken region de bor i och naturligtvis ifrågasätts denna sed från alla håll runt de olika regionerna. De mera ”fria” regioner som inte håller på att tvångsstympa olika delar av kropparna på barn, har istället massmedia som på olika sätt påverkar de ”fria” könen att svälta sig, äta upp sig, skära bort kroppsdelar och plantera in saker under huden på olika ställen.

Deras religioner härrör säkert från en och samma källa och med en grundtanke om en gud som belönar de som tror på honom och lyder hans påbud. Trots det kommer de troende att föra långa, blodiga krig om vad deras gemensamma Gud skall kallas, och hur man bäst lyder hans bud. I strävan att vara allra mest gudfruktig, kommer de olika trosinriktningarna att begå fruktansvärda brott mot varandra och helt glömma bort att deras Gud egentligen bara ville att alla skulle vara snälla mot varandra.

Vissa ställen på planeten kommer att präglas av brist på mediciner och livsnödvändiga saker som näring, syre och vatten. Andra ställen har ett överflöd. Det skulle vara barnsligt enkelt att omfördela, men trots planetinnevånarnas tydliga tecken på viss intelligens och innovationsförmåga, sker endast  mycket små försök i den riktningen, med ytterst lokal effekt.

Denna sneda resursfördelning leder till utarmning av planetens ekosystem, dels på grund av att svältande planetinnevånare måste ta av närmiljöns knappa resurser för att överleva, medan innevånare med överflöd av resurser, överutnyttjar det de har och har vant sig vid en livsstil som tär hårt på när- och fjärr-omgivning.

Skall man lära sig alla djur och växter som funnits, eller räcker det med de som finns?

Skall man lära sig om planetens ursprungliga ekosystem eller räcker det med att konstatera att de snart inte fungerar längre, men att man kan se två exemplar av varje djur i uppvisningshägn?

Om man turistar på planeten – vilka sevärdheter är viktigast, och vilka skall man passa på att se först, innan planetinnevånarna förstör historiskt viktiga föremål, byggnadsminnen eller naturtyper? Alla planetinnevånare är teoretiskt överens om värdet av att bevara dylika ting, men handlar i praktiken som om det egentligen inte spelar någon roll, vilket i förlängningen leder till att mer och mer försvinner.

Vilken jobbig planet! De verkar ju inte kloka. Dit vill jag aldrig åka, än mindre börja sätta mig in i vad som händer där. De är dömda. Idioter.
 
 
 

söndag 22 november 2015

Att gå vidare



 
 
Nu leker vi att DU har gjort något riktigt, riktigt dumt.

Du har gjort många människor kring dig besvikna och fått andra att känna sig påhoppade och hotade.

Du vet att det var riktigt, riktigt dåligt gjort.

Konsekvensen blir bland annat att du blir av med jobbet.

 

Vilket stöd vill du ha av dina vänner?

 

Alternativ A:

Dina vänner dunkar dig i ryggen och tycker du är skönt subversiv som vågar säga helt oacceptabla saker i PK-Sverige. De tycker att 9 gånger av 10 är du skitkul när du är hög/full och vill gärna att du skall fortsätta ditt destruktiva missbruk, så att din rebellattityd skall smitta av sig på dem utan att de riskerar någonting. Istället för att agera ansvarsfullt och ta undan dig när de märker att du börjar spinna loss, eldar de på och säger: ”Jag ÄLSKAR det här!”

Det är skönt att ha vänner som låter en vara sig själv. Låta en komma full till jobbet upprepade gånger och uppskatta det! Det är skönt att ha människor kring sig som tar ens parti: ”Hon fick vad hon förtjänade och blev hon inte lite smickrad över uppmärksamheten, rentav?” De tycker inte att du gjort fel alls. Och att ens chef inte vill att man jobbar kvar när man: vill dra en yxa i fittan på henne, halsknulla henne tills hon kvävs och sedan komma i hennes ansikte, vill att hon skall våldtas medan hennes man tittar på… det är väl att överreagera?

Skönt med vänner som verkligen står på ens sida när det blåser!

 

Alternativ B:

Dina vänner är uppriktigt oroliga för dig, eftersom de tycker om dig som person och inte som imagehöjare för sig själva. De tycker att det du sagt/gjort är totalt oacceptabelt och tänker inte förminska eller relativisera allvaret i det, men de bryter inte med dig som person. De ser att om man manipulerat kroppen kemiskt så att självförtroenderatten står på Max, och konsekvensanalysbrytaren är ställd på Off, samtidigt som Ilska är den dominerande känslan, KAN sådant här hända. Deras stöd till dig innebär att tycka om dig och hjälpa dig så att du inte hamnar i liknande situationer igen, även fastän det kan svida att behöva se över vad man petar i sig och hur frekvent man gör det.

Skönt med vänner som står på ens sida när det blåser!