söndag 16 november 2014

Veckans Icke-Nyhet!



-Och jag som klippt av hästsvansen för detta... så är det skjortan ni ser!

 
Ur Dagens Nyheter 2014-11-15:

Kometforskaren: Förlåt för skjortan! (Kille i kontrollrum hade skjorta med brudar i korsett)

http://www.dn.se/nyheter/varlden/kometforskare-ber-om-ursakt-for-stotande-skjorta


Killen är NÖÖÖÖRD – vad hade ni väntat er av en kille som tillbringat 10 år i ett kontrollrum? Han tog på sig sin finaste skjorta, dagen till ära, för hans Tjej är nämligen en av brudarna på skjortan och han har döpt henne till Telisia Sundancer och han tvättar aldrig skjortan trots att han sover med den under kudden varje natt och säger god natt till tjejen varje kväll.
Tro mig- även jag har gjort mina timmar i ESAS kontrollrum och sett det mesta i skjortväg. Hawaiilooken ÄR, de facto, en stor subkultur i branschen. Ingen hade höjt ett ögonbryn över killens skjorta en vanlig natt med satellitpassager. Han var bara lite osmidig som inte förstod att klädkoden kunde verka obegriplig för utomstående. Det är en personlig tragedi, förstås, med en kille som vid 40 har en fantasitjej, men det är ingen NYHET.

Hur jag kan vara säker på att han inte har en tjej/fru/kvinna i sitt liv? Jamän, kom igen… Det allra första en kvinna gör, när förhållandet är etablerat och man upptäcker en sån uppenbar SKYMF mot all estetik och smak i partnerns garderob, är att lite diskret låta plagget försvinna. Helt utan kommentarer eller gliringar. Utbrott eller Skrattanfall är klart motiverade, men kvinnor är smartare än så.

”Har Du sett min Bästa Skjorta?”

”Va? Vilken skjorta var det?”

”Den med alla färger och Brudarna!”

”Nej, jag vet inte. När hade du den senast?”

Och så faller skjortan in i kategorin Ouppklarade Mysterier. Sådant man kanske grubblar över ibland, men aldrig får klarhet i. Förrän förhållandet tar slut. Mannen kommer då att finna en oklanderligt struken, NK-mässigt vikt skjorta framlagd på sin säng som en sista hälsning. Alternativt kommer den 102-åriga änklingen att hitta en lika oklanderlig skjorta ovanpå hustruns testamente i bankfacket, strax efter hennes död.

Inse vilket genombrott och seger för mänsklighetens tekniska framsteg, när man kan landa på en skitliten komet med densitet och struktur som sockervadd, så pass långt borta att all telemetri sker med EN HALVTIMMES fördröjning. Testa på att styra en radiostyrd bil med fördröjning på en timme (en halvtimme ena hållet – en timme fram och åter). Med den återkopplingen är det satan en bedrift! Den här killen har alltså ägnat de senaste 10 åren åt detta. Han har inte haft tid att baka surdegsbröd och putsa sitt hipsterskägg och tillägna sig ”de rätta” åsikterna.

Det är ju precis samma sak som när feta killar sitter och äter chips och dricker öl framför TV:n och när Sverige vinner är det ”VI SOM HAR VUNNIT – SEGERN ÄR VÅR!” Nej. Det är de där elva killarna på gräset som har ägnat hela sina liv åt träningar och skadevård och slit i oändliga konstiga serier innan de vann här och nu. De har OFFRAT SIG för att soffkuddarna skall kunna känna sig delaktiga i SVERIGES idrottsliga framgångar.

 
Då är det väl lite småaktigt att klaga på att en av de, som flyttat fram mänsklighetens gränser för vad som överhuvudtaget GÅR att åstadkomma, inte riktigt följt med i debatten utanför ESA:s hägn.

Att stå i direktsändning i Brudskjorta var inget Sexistiskt statement, det var en Nörds aningslöshet. Kan man inte besinna sig och fråga sig vad man ser innan man går till attack?

Det är ett lätt byte att slå ner på: Uppenbart jättefel! På partykillen på Stureplan eller på valfri politiker hade det varit en överlagd provokation. Plagget är så fel att man måste tänka ett varv till – vad ÄR det här? Det handlar inte heller om slentrianmässig, oreflekterad sexism, här. (Höhöhö) Nej. Tristast är väl att det inte heller är ett ironiskt humorinköp+ riktigt dålig timing. Det är främst tragiskt. Och riktigt sorgligt, när man i ett senare klipp ser killen bryta ihop i gråt efter sin ursäkt.

Jag tror att världen är en komplicerad plats att leva i. Därför kan det kännas skönt att känna patos och rättfärdighet i ryggen när man med kraft attackerar ett tydligt övertramp mot det som ”alla” tycker är FEL. Men om man tänker lite till…

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar