Felrättsnett

 

 

När man är trött som ett träd, läser man fel på rubrikerna. Men HADE det inte varit roligare att läsa Aftonbladet om det var de här rubrikerna istället?

·         Drömlöshet slog ut Domstolsväxel                               (eg. strömlöshet)

·         Asien varnar för Kinas makt                                             (eg. Asean, organisation)

·         Öppna ögonen och somna vårtecken                         (eg. samla)      

·         Motstridigt om döda – Därför!                                       (eg. Darfur)

·         Det är coolt att få smaka kändissnusen                      (eg. snoka i kändishusen)

·         Så ska du såga för att få lägre boränta                         (eg. säga)

·         Mätt i veckan – med våra tyngsta profiler                 (eg. mött)

 

Förutom de uppenbara freudianska grejerna om sömn och vaka, som pekar på mitt eget tillstånd, finns det en massa roliga saker att tänka vidare på…

 Vem vill inte se programmet där Kändisar med ett BMI över 30, samlas (på ett slott, tänker man, men nä, det skall vara på en krog i utkanten av ett industriområde; slitet och sunkigt) och riktigt frossar och bjuder alla andra på sina egenkomponerade svullrätter?  Någon bjuder på glass med jordnötssmör och kolasås, någon annan tillagar gräddkokade kycklingfiléer med smörstekt lök. Man ser flottiga fingrar doppa pommesfrites i bearnaisesås och majonnäs (Bea och Majo, de trogna vännerna) och fett som rinner nerför hakorna. Varje avsnitt skall ha fyra nya kändisar som träffas och äter och presenterar sina bjudrätter. Man får följa dem när de kommer, när de äter och när de blir proppmätta och stinna och i slutet skall alla ligga i galonsoffor och pusta och nån kanske somnar och fiser lite i sömnen. I mättnadsyrsla kommer de att avslöja de mest häpnadsväckande saker. Någon har extremt dåligt humör då magens nedbrytningsprocess är som effektivast och någon annan blir lättsam och dryg mot de andra… Allra sist skall man tvinga de tunga profilerna att resa sig från sofforna och ge sig av därifrån under pust och stön och om någon då kräks är det Bingo.

 ”Men snälla banken! Jag har Rätt till lägre boränta, för jag bor nämligen i ett annex! Den stora byggnaden har en annan ränteklass! Jag har sågat itu hela fasaden, rakt igenom bara! Nu är det ett ANNEX!”

 På Flashback kommer tråden ”Har du haft sex eller är buksvåger med en kändis” att få konkurrens med tråden ”Jag smakade Zlatans Znus!” där folk kan få skryta loss och berätta om sina saliv- och smakupplevelser, relaterade till de kändisar som spottat ut påsar och klumpar av pulver i rännstenar, i toalettpapperskorgar och i sina dosor. Kändisdosor med snusat snus blir begärliga troféer att sälja dyrt på ebay eller blocket, med äkthetsintyg och film på norpandet.

 

Därför kan det vara svårt att se om någon verkligen är död

Det stora antalet s.k. odöda, ställer till det för läkarvetenskapen, familjerättsjurister och begravningsentreprenörer.

På senare tid har det blivit allt vanligare att människor med avsaknad av andning, puls och normal kroppstemperatur, ändå uppvisar en viss rörelseförmåga och i många fall en avsevärd muskelstyrka. Normalt är en person som inte visar upp dessa livstecken att betrakta som kliniskt död. Folkbokföringen underrättas och de anhöriga förbereder normalt en begravning. I takt med att dessa odöda uppträder i allt större omfattning, har en juridisk och mänsklig gråzon uppkommit: När är det rätt att begrava en människa som fortfarande ”lever”? När kan en bouppteckning upprättas? Kan man stycka en levande kropp som ändå bara försöker äta grannarnas hjärnor? Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen bildat en utredningsgrupp som tillsammans med Etiska Rådet och representanter från de största trossamfunden skall utarbeta riktlinjer för framtida hantering. (TT/Reuters)

 Och så den där stackars kvinnan i växeln, som tillsammans med alla andra i Hovrätten , åt på personalrestaurangen och fick i sig neuronblockerare  som sökte sig till vision- och fantasicentret. Hypotes – vad är det? Svara när det ringer i telefon? Varför då? Kan det vara något viktigt? Det kan jag väl inte tänka mig. Sedan kan man ju bara fantisera om vad som händer i rättssalarna när alla jurister skall fundera i olika banor och inte lyckas…