lördag 12 november 2016

Timglassanden





Man kan gå omkring i rummet och tiden, iklädd Mary Poppinsinspirerade kläder, och vänta.


Man kan fördriva tiden med att måla naglarna och le. Dricka en kopp te kanske.


Man kan läsa en bok på tåget.


Man kan plantera om växter.


Man kan gå till sitt jobb och gå hem igen flera dagar i sträck utan att bli trött.





Fötterna når precis ner till marken, oavsett hur lång man är.


Det är ett precisionsarbete, detta att gena genom parken. Att fötterna inte hamnar en enda centimeter över eller under marknivån!


Man går ett extra varv i parken bara för att dra ut på sensationen.





För inte har man bråttom när man vet att väntan kan bli lång.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar